Idag skrev jag så här på min status på Facebook.
"-tänker inte gömma mig i vassen även om jag inte har rutor på magen! Kan vi inte bara acceptera nån gång att vi har olika förutsättningar å ser olika ut. Jag orkar fan inte ha ångest längre. Fram med volangerna tjejer å på med bikinin!"
Jag är så trött på att vara så kritiskt granskande av min kropp. Sån är jag ju inte mot andras kroppar? Nä, tvärtom. Jag älskar kroppars olika uttryck i all form av rörelse.
Gravida med sina magar som gör att kroppen får en helt ny innebörd - hyresvärd:)
Äldre människors kroppar som visar att de levt ett rikt liv!
Långa, korta, smala, kurviga - alla har ju sin charm.
Trots det har jag haft så otroligt svårt att acceptera hur min egen kropp ser ut. Jag har haft nån konstig strävan mot att se ut som någon som jag aldrig kommer se ut som. Jag är ju jag!
Ungefär så som tjejen på bilden har jag velat se ut. Hon är en duktig dansare som jag beundrat.
1,59 cm lång med storlek 36 i skor. Självlockigt hår och lite smårund mage. Jag kommer aldrig någonsin få rutor på magen, hur lite jag än äter och hur mkt jag än tränar. Jag är helt enkelt inte skapt så. Att det fortfarande, vid 32 års ålder, ska vara så många timmar av min tid som tas upp av att tänka på det här med hur jag ser ut är ju helt sjukt!
Här är en bild från årets dansuppvisning där vi som dansade har helt olika kroppsformer! Vi älskar att röra oss till musik tillsammans å vill dela med oss av den glädjen till andra.
Å det som gör mig mest irriterad i hela denna alltid pågående debatt är denna förbaskade press på att komma i form efter att man fött barn. Det om något är ju helt snedvridet. Herreminje. Knappt hinner ungen komma ut förrän det ska traskas med barnvagnen för att komma i gamla jeansen eller ändå mindre storlek. MY GOD! Du har fött barn. Det din kropp är ämnad att göra. Tagga ner å låt kroppen återhämta sig för den påfrestning det inneburit. Rätt var det är så är morsan så smal så hon själv ser ut som ett barn i kroppen!
Måste länka till min kära vän
Ingelas blogg. Hon skriver så bra om att inte misshandla sin kropp.
Påminn mig kära vänner, om jag börjar gnälla på degen, volangerna, eller vad det nu finns för namn.. Jag ska vara så tacksam för min kropp och inte vara elak mot den.
Så göm er nu inte i vassen denna sommar utan visa era kroppar med stolthet. Ni är vackra ALLIHOP!
