torsdag, november 13

Tankar och känslor

Tack Maria för din kommentar. Det är precis som du skriver!

Nu ska jag på inrådan av Maria berätta hur jag känner och tänker.
På bygget är det inte mycket som händer nu. Huset är på plats, det ska på tegel och garagedörrar. Annars kommer det mest stå stilla ett tag nu för att allt ska torka.

Frågor jag har funderat på!
Jag vet inte riktigt i vilken ordning resten ska ske? Rörmokare, el, innerväggar, ventilation?
Jag undrar också när saker kommer. Alltså, när kommer köket å när måste vi ha bestämt färdigt allt kakel, klinkers och mosaik?

Jag funderar en hel del på hur det kommer kännas att vakna den där första morgonen i huset. Att använda duschen allra första gången. Tänk att allt är allra första gången!
Jag kommer få läsa hur många instruktionsböcker som helst! Hur fasen man ska använda induktionshäll, fläkt, diskmaskin, mikro, kyl o frys, tvättmaskin, torktumlare, torkskåp, larm, kamin, badkar... Å det här med INTÖRNÄTT. Hur ska man koppla ihop allt hitan o ditan med fiber. Det är ju både telefon, TV och datorerna. Jag gillar teknik och IT så jag ser fram emot det men det är just nu total confusion. Tacka dom ni tror på för att det finns folk att fråga, typ dig då Crister;)

Annat jag tänker på är pengarna. Alltså, vi har ju en budget på huset. Men det där med lullull. Det fanns ingen rubrik med det i kalkylen? Jag tänker på allt som ni inte tänker på att ni har. Krokar i badrum, mojs i tvättstugan, garderober, inredning i garderoberna, gardinstänger, persienner/rullgardiner osv. Det kostar inte så mycket var för sig men plussa ihop allt.. Sen lägger ni till det som är utanför huset. Den så kallade trädgården. Joråsåatt:)
Nog för att jag jobbar med maskinerna man använder i trädgården men man måste ju ha nåt gräs att klippa, garageuppfart att skotta, mossa att riva (moahahaha). Hur skulle det vara om han den där som ansvarar för världsekonomin skärpte till sig lite så att fonderna gick upp å räntorna gick ner. Om ngn har hans mobilnummer får ni gärna sms över det så jag kan ta ett snack med honom. "Hej Sandra, här kommer numret till schäfern för världsekonomin." Jo jag tackar!

Jag kommer bli en sån där som jag själv föraktar. En sån där morsa, moster, mormor, svärmor, gammal kärring till jobbarkompis som sitter å säger - när VI byggde hus var det kris i världsekonomin och vi levde på bröd och vatten jadi jadi. Vi hade det inte så fett ska du veta blabla bla. Min man han jobbade 24 timmar om dygnet och vi åt det naturen hade att erbjuda.
Fy f-n. Det är så det kommer bli serni. Men vi kommer bo jävligt fint!

Game over.

10 kommentarer:

Vitudden sa...

Hejsan!
Precis så känner jag också, det är som om jag skrivit det själv :-)Vfår bara ta oss igenom den här konstiga tiden. Jag tyckte inte äns om vårt hus när det kom, det där tomma skalet var inte det jag hade drömt om. I takt med att väggar kommer upp och vi börjar se en liten ljusning, snart är det klart så börjar jag tycka om huset mer och mer. Snart är vi där i våra nya fina hus, visserligen med stora lån på banken och inga pengar över att köpa gardiner för men ändå ;-)

Kram på dig
Ulrika

Anonym sa...

Hej!
Ja det är mycket tankar och känslor när man bygger hus.
Inte blir det bättre av att man är ständigt trött och att huvudet nästan kokar av alla beslut som ska tas.Även om man har en budget som man försöker att följa så har allt en tendens att bli dyrare än man har tänkt sig.Inget under vår byggtid har blivit billigare ,ändå tog vi och gjorde en nogrann budget och tog in priser mm.
Ha det bra.
Kram Helena

Anonym sa...

Hej!
Jag kan sponsra med lite av varje tror jag!!! Och ni kommer att bo så fiiiint.
Kram Mortuta

Vimsingen sa...

Hus ska man växa in i. Ta en sak i taget. Ni kommer antagligen om tio år säga " och vi som var så oroliga för världsekonomin...." se hur bra det blev.

Linssoppa behöver inte vara äkligt heller:)

När jag köpte min första lägenhet (1990, förra krisen) var den obundna räntan på 18 % (vilket var lågt med tanke på att två veckor tidigare låg den på 500%, nej det är ingen felskrivning). Jag vår ung och inte så klok så jag band räntan på 13%...i fem år.....
Men jag överlevde och lärde mig något (även om det är surt att ha betalt en massa pengar till banken i onödan).

Visst är det kul med en snygg trädgård till det nya huset, men allt behöver inte komma på en gång.

/Vimsingen

Maria sa...

Vad roligt att du lyssnar på mig:)

Hoppas du sitter där i framtiden och tittar tillbaka på den här tiden på det sätt jag gör nu och att du även tänker på mig;)

Skriv massor av mera!!!

Kramar Maria

Palmerska villan sa...

jo den historian har jag också hört några gånger.. ang pengarna, men det mesta löser sig. Man ska nog inte oroa sig så mycket..
ha det bra

Anonym sa...

Men tjänare Veiron!! Jorå, kan riktä höööra hur di svalt när di byggdä huse... vatten o brö... varje da... jorå sörrö... de e inte alla som hatt det som ni int... ni må ju veta va ni pröta om... di andre ha ju ingen aning... eller huuur?

Ha det gött!
Kram

Anonym sa...

Hepp! Nu är jag här igen!

Kan förstå det där med många bäckar små... säkert en massa lull, lull som man absolut vill ha, men faktiskt totalt glömt bort när man sitter där och lägger upp sin budget. Och man vill ju gärna kunna leva på annat än vatten och bröd som du säger. Samtidigt så bygger man ju kanske bara en gång i livet (åtminstone så tänker jag mig det) och då vill man ju gärna få det som man vill. Och många gånger är det ju faktiskt detaljerna som gör ett hem. En ganska vanlig villa kan ju bli helt extremt snygg med de rätta valen.
Hoppas att det går bra för er nu med alla val som ni har framför er och att ni får det som ni vill.

Kram

Palmerska villan sa...

jo de ska byggas en innervägg där så klart.Jo det är spännande. Man vet aldrig!
Jo det var mysigt att gosa lite, han är en livlig själ den där Miramax.. snart är han ute med..:)

Har inte ert hus torkat klart snart??

Maria sa...

Har det inte torkat snart..huset alltså???

Vill ju ha lite status på bygget. Nu när mitt är klart är det ju så skönt att få följa andras. Man blir ju liksom lite tom efteråt. Först längta ihjäl sig och sedan bara.......gå vidare i livet. Lycklig visserligen med ett nytt hus, men resan fram till, var faktisk väldigt rolig den med och det inser jag först nu.

Kramis Maria